Kvällens föredrag skulle handla om ”Beteenden i ett framgångsrikt och humant ledarskap” med kvällens
föredragshållare Torbjörn Jonasson i huvudrollen.
Civilingenjör, reservofficer, egen företagare, 3-barnsfar (med samma hustru) bosatt på Limhamn och med arbetslivserfarenhet från Kontrollavdelning (15 år) och organisationskonsult (10 år).
Rubriken på föredraget skulle penetreras och ifrågasättas.
Beteende - något vi gör, Framgångsrikt - vi uppnår våra mål, Ledarskap - påverka beteende. Med
utgångspunkt från detta fick vi veta att alla skall våga granska premisserna… Som gammal
organisationskonsult (15 år på Åkermans och 5 år på IBM) kände jag igen mycket av vad Torbjörn sade.
Dagens ungdom är ljusår från mig själv, när jag i deras ålder fick mitt första arbete. Att ifrågasätta vad
chefen, befälet, läraren = auktoriteten sade/påstod - mja, med den auktoritära uppväxt som jag - och de
flesta med mig i min generation - begåvats med var det inte riktigt läge för detta, om jag så säger. Här har
säkert den moderna skolan spelat en stor roll. Fast vi fick lära för livet, vi behövde inte ”söka vår
kunskap” som eleverna i svenska skolor fick göra och som resulterade i att de inte brydde sig eftersom det
inte var ”kul”. Allt skall bara kul, ball, hippt eller vad du vill idag. Förutom intressant, utvecklande och
autonomt. Kors i all sin da´r som min gamle Farfar skulle sagt. Och så kom det fina i kråksången -
förskjuta ansvar från chef till medarbetare eftersom chefen är till för medarbetaren och inte tvärtom…
Kan chefen övervältra budgetansvaret på sina medarbetare? Eller hur skall företagets treårsplan
genomföras. Tyngdpunkten i reklamkampanj år1, 2 eller 3 - när? Behöver vi göra oss av med folk - och
när i så fall? Vem tar diskussionen med facket? Skall vi köpa upp konkurrenten? Det här är bara några
axplock ur en diger lista, som en chef har att tampas med. För om hen inte gör detta blir hen utbytt!
Punkt, slut - hur humanitär hen än är!